OVER THE RAINBOW

känner ni igen er känslan som finns djupt innuti ens hjärta, en smärta som är svår att kunna förklara
men man vet ändå exakt hur den känns, den smärtan som gör en sårbar. känner ni igen känslan då det känns som att man har förlorat allt men det finns så mycket mer, men man bara inte ''ser'' det.
känslan av att man bara vill skrika för att se om det blir bättre. men det blir inte bättre, den tunga känslan är kvar och det har den varit nu väldigt länge.

tror ni på ödet, eller tror ni bara att allt händer av en slump? jag tror i alla fall på ödet, och jag tror att även när man har dom hära mörka stunderna så blir det tillslut ljust!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
är du här ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Din kommentar:

Trackback
RSS 2.0